Kyrie Eleisons musik kan närmast betraktas som mellotrondominerad symfonirock á la Genesis. Rent musikaliskt är det storslaget men det är ändå något som saknas, kanske är det själen. Sångaren är också ganska intetsägande och hans engelska är inte den bästa. Men det är ändå det mest intressanta som den nästan obefintliga österrikiska progressiva scenen bidragit med.
Michael Schubert - lead vocals, percussion
Manfred Drapela - acoustic & electric guitars, backing vocals
Gerald Krampl - organ, piano, synthesizer, mellotron, backing vocals
Norbert Morin - bass, bass pedals, acoustic guitar
Karl Novotny - drums, percussion, backing vocals
Manfred Drapela - acoustic & electric guitars, backing vocals
Gerald Krampl - organ, piano, synthesizer, mellotron, backing vocals
Norbert Morin - bass, bass pedals, acoustic guitar
Karl Novotny - drums, percussion, backing vocals
1. Out Of Dimension (10:05)
2. The Fountain Beyond The Sunrise (14:04)
3. Forgotten Words (8:39)
4. Lenny (16:37)
bonuslåt
5. Mounting The Eternal Spirit (11:10)
Hej
SvaraRaderaLåter spännande Österrike hittar man inte mycket ifrån. Har du hört Paternoster från 1972?
Hälsningar
Paternoster har jag lite dubbla känslor kring. Musiken är fantastisk men sångaren är värdelös. Annars är Österrike ett svart hål på proggkartan. Eela Craig är väl hyfsade, men sen är det tunt. Skulle vara kul att hitta nåt obskyrt därifrån. Tacksam för tips.
SvaraRadera