fredag 31 december 2010

Kvartetten Som Sprängde - Kattvals (Sverige 1973)


Årets sista album torde vara Kattvals framfört av Kvartetten som sprängdes. Denna trio var från början en kvartett med sångerskan Margaretha Söderberg, men efter att hon lämnat gruppen behöll de ändå namnet närmast som en ironisk anmärkning. Deras enda album Kattvals förtjänar större uppmärksamhet. Detta är ett enastående exempel på blandningen av folkmusik, prog och jazz. Skivan är instrumental rakt igenom och påminner mycket om Hansson & Karlsson om man undantar gitarren. Höjdpunkten är definitivt Gånglåt Från Valhallavägen, en egenkomponerad gånglåt som böljar framåt och spränger bort allt i sin väg.

Fred Hellman / hammond organ
Rune Carlsson / drums
Finn Sjöberg / guitar & flute


1. Andesamba (5:11)
2. På En Sten (4:30)
3. Gånglåt Från Valhallavägen (8:48)
4. Kattvals (4:48)
5. The Sudden Grace (4:52)
6. Vågspel/Ölandsshuffle (7:18)

torsdag 30 december 2010

Tako - Tako (Jugoslavien 1975)


Tako är ett serbiskt band som framför en mystisk symfonisk spacerock som lätt kan trollbinda en. Denna skiva utkom 1978 och det finns stora likheter med andra progband från Östeuropa och från Italien. De blandar symfonirock med folkmusik och jazz/fusion på ett ypperligt vis. Den stora användningen av flöjter för tankarna till grupper som Focus. Soundet är stundtals ganska mörkt men de varierar friskt mellan tempon och tonlägen. Skivan är till största delen instrumental.

 Dusan Cucuz / bass, vocals
Miroslav Dukic / guitar, vocals
Slobodan Felekatovic / drums
Djordje Ilijin / keyboards, flute, harp

1. Probudi Se (4:52)
2. Sinteza (5:01)
3. Utapanje Sunceve Svetlosti u Pescanu Memoriju (6:42)
4. Lena (4:50)
5. Minijatura (2:51)
6. Druga Strana Mene (16:39)
bonuslåt
7. Put na Jug (3:39)

onsdag 29 december 2010

Lucifer's Friend - Where The Groupies Killed The Blues (Tyskland 1971)


Lucifer's Friends andra skiva är betydligt mer progressiv än deras debut. Här finns det plats för mycket experiminterande, mäktiga stråkarrangemang och vackert pianospel. John Lawton är verkligen i sitt esse och får ut maximal känsla av sin röst både i låga tonarter och i falsettskrin. Lyssna bara på Mother eller Summerdream och njut.

John Lawton / lead vocals
Peter Hesslein / lead guitar, acoustic guitar, percussion, vocals
Peter Hecht / piano, organ, electric piano, moog, mellotron
Dieter Horns / fender bass, bass-fiddle
Joachim Rietenbach / drums, percussion

1. Hobo (3:44)
2. Rose On The Wine (8:21)
3. Mother (7:29)
4. Where The Groupies Killed The Blues (5:09)
5. Prince Of Darkness (3:51)
6. Summerdream (8:03)
7. Burning Ships (4:34)

tisdag 28 december 2010

Cressida - Cressida (England 1970)


Underbart musikaliskt verk av Cressida. Intressant är att det känns som om det blir bättre och bättre ju längre in i skivan man kommer. Musiken är uppbyggd mycket runt Angus Cullens sång. Det är gott om orglar och jazziga gitarrer, inte så olikt Caravan eller Fantasy. Även Cullen påminner en hel del om Richard Sinclair i sin sångstil. Deras sound känns stundtals lite sövande, fast på ett bra sätt, mer åt det avslappnande hållet. Det här är en skiva man inte lyssnar sig mätt på i första taget. 

Angus Cullen / vocals
John Heyworth / guitar
Peter Jennings / harpsichord, organ, piano
Kevin McCarthy / bass
Iain Clark / drums

1. To Play Your Little Games (3:24)
2. Winter Is Coming Again (4:47)
3. Time For Bed (2:23)
4. Cressida (4:03)
5. Home And Where I Long To Be (4:09)
6. Depression (5:09)
7. One Of A Group (3:43)
8. Lights In My Mind (2:50)
9. The Only Earthman In Town (3:39)
10. Spring '69 (2:21)
11. Down Down (4:21)
12. Tomorrow Is A Whole New Day (5:23)

måndag 27 december 2010

Tai Phong - Windows (Frankrike 1976)


Andra skivan från en av symfoniprogens mästare Tai Phong. I stort sett är det samma stil som debutalbumet. Kanske det är lite snabbare tempo, iallafall på en del låtar. Särskilt gäller detta inledningsspåret When It's The Season som är en riktig rökare.

Khanh Maï / vocals, guitars
Taï Sihn / vocals, bass, acoustic guitar, keyboards
Jean-Jacques Goldman / vocals, guitars
Jean Alain Gardet / keyboards
Stephan Caussarieu / percussion, drums

1. When It's The Season (8:12)
2. Games (4:07)
3. St. John's Avenue (7:47)
4. Circle (5:30)
5. Last Chance (3:45)
6. The Gulf Of Knowledge (9:57)
bonuslåtar
7. Dance (4:28)
8. Back Again (4:16)
9. Cherry (4:24)

lördag 25 december 2010

Burnin Red Ivanhoe - Burnin Red Ivanhoe & W.W.W. (Danmark 1970-1971)


Två album i ett av det danska hippieprogbandet Burnin Red Ivanhoe. Musiken spänner över ett brett register av psykedelia, prog, blues och jazz/fusion. Här finns långa instrumentala improvisationer och ett rikligt användande av blåsinstrument, men det är skickligt gjort. Medan Burnin Red Ivanhoe-skivan är mer gitarrdominerad kommer orgeln mer i förgrunden på W.W.W och det är den senare som är klart mest progressiv. Flera av medlemmarna bildade senare gruppen Secret Oyster.

Ole Fick / vocals, guitars
Kim Menzer / saxophone, flute, trombone, harmonica, vocals, percussion
Karsten Vogel / saxophone, organ, piano, percussion
Jess Stæhr / bass, acoustic guitar
Bo Thrige Andersen / drums, percussion

Burnin Red Ivanhoe -70
1. Across The Windowsill (6:41)
2. Canaltrip (5:30)
3. Rotating Irons (8:25)
4. Gong-Gong, The Elephant Song (5:50)
5. Near The Sea (4:28)
6. Secret Oyster Service (9:49)
W.W.W. -71
7. Second Floor, Croydon (8:36)
8. W.W.W. (6:07)
9. Avez-Vous Kaskelainen (4:44)
10. Kaske-Vous Karse Mose (3:46)
11. All About All (4:08)
12. Oblong Serenade (6:25)
13. Cucumber-Porcupine (5:22)

http://www.easy-share.com/1913385895/Burnin_Red_Ivanhoe+W.W.W.7z

fredag 24 december 2010

Shark Move - Ghede Chokra's Shark Move (Indonesien 1970)


Att den progressiva musiken är nästan världsomspännande är väl Shark Move ett exempel på. Till och med på de indonesiska öarna ville man experimentera med den nya musiken. Ghede Chokra är en blandning av tung rock och traditionell inhemsk musik. De sjunger både på engelska och på modersmålet. Även om ljudet och produktionen inte är den bästa blir man ändå förundrad hur pass väl gjort detta album är. Låten My Life borde ju vara en progklassiker och resten av skivan är inte långt därefter.

Benny Soebardja / vocals, lead guitar, sings on "My Life" and "Butterfly"
Soman Loebis / vocals, keyboards, piano, percussion, sings on "Bingung"
Janto Diablo / vocals, bass, flute, sings on "Harga", "Madat", "My Life", "Butterfly"
Sammy Zakaria / drums, sings on "Insan"
Bhagu Ramchand / promotion, sings on "Evil War"

1. My Life (9:04)
2. Butterfly (4:28)
3. Harga (2:51)
4. Evil War (5:42)
5. Bingung (4:23)
6. Insan (4:02)
7. Madat (4:05)

Ainigma - Diluvium (Tyskland 1973)


Ainigma är egentligen extremt primitiv, känslolös krautrock men jag kan inte låta bli att hänföras av något som jag egentligen inte kan förklara. När orgeln vibrerar och Klüter sjunger All Things Are Fading med sin släpiga brytengelska är det svårt att värja sig. Diluvium är helt enkelt jävligt bra.

Willy Klüter / organ, lead vocals
Wolfgang Netzer / guitar, bass, backing vocals
Michael Klüter / drums

1. All Things Are Fading (5:15)
2. Prejudice (5:36)
3. You Must Run (7:32)
4. Diluvium (17:51)

torsdag 23 december 2010

Høst - Hardt Mot Hardt (Norge 1976)


Høsts andra skiva är väldigt olik den första. Medan den förra var åt hårdrockshållet är denna mera progressivt sökande i olika riktningar kanske till viss del beroende på de nya medlemmarna. De blandar mellan folkmusik, symfonirock, tung rock och visa. Medan man ofta gillar På Sterke Vinger efter första tonen tar den här lite längre tid att uppskatta, men den växer undan för undan och är minst lika bra totalt sett. Den som vill ha originalsoundet kan lyssna på Nattergalen som mer är i stil med de tidigare.

Geir Jahren / vocals
Fezza Ellingsen / guitars, flute
Bernt Bodahl / bass
Halvdan Nedrejord / organ, piano, accordion
Willy Bendiksen / drums

1. Profetens Ord (5:41)
2. Gorobin (5:13)
3. Nattergalen (7:12)
4. Ørnkloa (3:20)
5. Sirkus (7:45)
6. Lektyre (3:58)
7. Åse (3:21)
8. Æræeo (5:58)

Still Life - Still Life (England 1970)


Omslaget säger ganska mycket om musiken som Still Life framför. Ett fång med vackra blommor ovanpå en döskalle. Många av låtarna börjar också vackert och lugnt men som allteftersom stegras mot tyngre och hotfullare höjder. Trots avsaknaden av gitarrer lyckas Still Life få fram ett klockrent sound där organisten Howells är helt otroligt skicklig. Höjdpunkterna på skivan är definitivt People in black och Time.

Martin Cure / vocal
Graham Amos / bass
Terry Howells / keyboards
Alan Savage / drums

1. People In Black (8:21)
2. Don't Go (4:37)
3. October Witches (8:05)
4. Love Song No. 6 (6:37)
5. Dreams (7:33)
6. Time (6:26)

måndag 20 december 2010

Wallenstein - Blitzkrieg (Tyskland 1971)


Blitzkrieg av Wallenstein är i det närmaste samma storslagna mästerverk som Mother Universe. Här är det bara något längre låtar och mer instrumentala partier. Men det är samma monumentala känsla. Det är uppbyggt som ett konceptalbum om atombomben och krigets vansinne.

Bill Barone / gibson 335 guitars, acoustic guitar, vocals
Jerry Berkers / bass, lead vocals
Jürgen Dollase / keyboards, mellotron, lead vocals, words
Harald Großkopf / drums, percussion

1. Lunetic (11:55)
2. Theme (9:45)
3. Manhatten Project (13:52)
4. Audiences (7:41)

söndag 19 december 2010

Triana - El Patio (Spanien 1975)


Debutalbum från den spanska gruppen Triana. Den håller hög klass där de kör progressiv rock med flamencoinslag. Sångaren är dock ganska seg och tråkig men det kompenseras av de övrigas energi och spelskicklighet.

Jesus de la Rosa / vocals, keyboards
Juan Jose Palacios / drums and percussion
Eduardo Rodriguez / flamenco guitar
+
Antonio Perez / electric guitar
Manolo Rosa / bass

1. Abre La Puerta (9:49)
2. Luminosa Mañana (4:03)
3. Recuerdos De Una Noche (4:41)
4. Sé De Un Lugar (7:06)
5. Diálogo (4:28)
6. En El Lago (6:34)
7. Todo Es De Color (2:06)

lördag 18 december 2010

Kultivator - Barndomens Stigar (Sverige 1981)


Detta är något så ovanligt som svensk zeuhlrock och det är riktigt bra. Mig veterligen finns det inget liknande i denna genre från det här landet. Kultivators musik är mörk och smäktande där syntharna skär in i märgen. De blandar instrumentalt med sång och ingenting känns som utfyllnad utan det är perfekt gjort rakt igenom. Tyvärr blev detta deras enda skiva.

Stefan Carlsson / bass, bass-pedals
Johan Hedrén / Rhodes, organ, synthesizers
Jonas Linge / guitars, vocals
Ingemo Rylander / vocals, recorders, Rhodes
Johan Svärd / drums, percussion

1. Höga Hästar (3:37)
2. Vemod (2:38)
3. Småfolket (5:13)
4. Kära Jord (7:03)
5. Barndomens Stigar (5:11)
6. Grottekvarnen (7:01)
7. Vårföl (2:53)
8. Novarest (6:15)
9. Häxdans (6:36)
bonuslåt
10. Tunnelbanan Medley (live 1979)

fredag 17 december 2010

Group 1850 - Paradise Now (Nederländerna 1969)


Genuin holländsk psykedelia. Musikaliskt är det lysande. Ett drömskt sound möter en med darrande elgitarr, eko-sång, flöjter och orgelslingor uppbyggda med mycket improvisationer. Man får en känsla av bandet spelandes i en väl inrökt källarlokal där publiken dansar frenetiskt och hänfört. En slags psykedelisk proto-prog.

Peter Sjardin / vocals, flute, organ
Daniël van Bergen / guitars, piano
Ruud van Buuren / bass
Beer Klaasse / drums

1. Paradise Now (5:25)
2. Friday I'm Free (2:55)
3. Hunger (4:56)
4. Circle (1:09)
5. Lonelyness (2:16)
6. Martin en Peter (2:01)
7. ?! (7:04)
8. Purple Sky (10:57)

onsdag 15 december 2010

Yezda Urfa - Boris (USA 1975)


Gruppen Yezda Urfa var inte framgångsrik, lindrigt sagt. Boris är enbart ett demoalbum och deras planerade skiva året efter fick nobben av skivbolaget. Det var svårt för progressiva band i USA att lyckas vilket delvis är synd med tanke på gruppens oerhörda kvaliteter. Musiken är ganska komplex och kräver ett uppmärksamt öra för att hänga med i alla plötsliga övergångar. Ena stunden dur i snabbt tempo, nästa långsamma molltoner. Stilen påminner en hel del om Triumvirat vid samma tid.

Brad Christoff / percussion, all sorts
Phil Kimbrough / keyboards, synthesizers, mandolin, wind instruments
Mark Tippins / guitars, banjo, vocals
Marc Miller / bass
Rick Rodenbaugh / vocals

1. Boris And His 3 Verses (Flow Guides Aren't My Bag) (10:53)
2. Texas Armadillo (1:54)
3. 3, Almost 4, 6 Yea (8:50)
4. Tuta In The Moya & Tyreczimmage (10:57)
5. Three Tons Of Fresh Thyroid Glands (10:22)
bonuslåt
6. The Basis Of Dubenglazy While (9:50)

måndag 13 december 2010

Eneide - Uomini Umili Popoli Liberi (Italien 1972)


Eneide är tung folkrock, något Jethro Tull-influerat. Flöjterna dominerar ljudbilden tillsammans med orgel, moog och gitarrer. Om man gillar italiensk sjuttiotalsprog är detta album ett måste. Skickliga musiker och bra sång.

Carlo Barnini / organ, Eminent, Mini Moog, backing vocals
Gianluigi Cavaliere / lead vocals, acoustic & electric guitars
Adriano Pegoraro / acoustic & electric guitars, flute, backing vocals
Romeo Pegoraro / acoustic & electric basses, backing vocals
Mereno Diego Polato / drums, percussion, backing vocals

1. Cantico alle stelle - traccia I (2:49)
2. Il male (3:19)
3. Non voglio catene (7:48)
4. Canto della rassegnazione (2:30)
5. Oppressione e disperazione (3:03)
6. Ecce omo (4:06)
7. Uomini umili popoli liberi (3:20)
8. Viaggia cosmico (3:48)
9. Un mondo nuovo (2:38)
10. Cantico alle stelle - traccia II (1:36)

http://www.easy-share.com/1913274858/Eneide72.7z

söndag 12 december 2010

Renaissance - Turn Of The Cards (England 1974)


Renaissance skivor från sjuttiotalet är ganska lika. De flesta låtarna håller hög klass men det är alltid ett par som sticker ut extra och Turn Of The Cards är inget undantag. Här är det Black Flame och framför allt den sista låten Mother Russia som gör skivan minnesvärd. Annie Haslam är i högform och leverar med sin fantastiska stämma.

Jon Camp / bass, vocals
Michael Dunford / acoustic guitar, vocals
Annie Haslam / lead vocals
Terrence Sullivan / drums, percussion, backing vocals
John Tout / keyboards

1. Running Hard (9:37)
2. I Think Of You (3:08)
3. Things I Don't Understand (9:32)
4. Black Flame (6:29)
5. Cold Is Being (3:04)
6. Mother Russia (9:19)

lördag 11 december 2010

Høst - På Sterke Vinger (Norge 1974)


Den norska gruppen Høst har gett ut två skivor som är diametralt motsatta. Medan den senare var experimenterande åt det progressiva hållet är den här är närmast att betrakta som hårdrock. Men det fungerar tack vare gitarriffens melodiska uppbyggnad, ofta med folkmusiken som grund. Sångaren Jahren är också helt fantastisk. Därför blir resultatet en riktig höjdarplatta.

Geir Morgan Jahren / vocals
Lasse Nilsen / guitar
Bernt Bodahl / bass
Knut R Lie / drums, vocals
Svein Rønning / guitar, clavinet, organ, string ensemble, mini moog, grand piano, vocals

1. Fattig Men Fri (4:55)
2. For Sent Å Angre (3:00)
3. I Ly Av Mørket (5:16)
4. Satans Skorpe (4:20)
5. Dit Vi Må (4:20)
6. Samhold (3:41)
7. På Sterke Vinger (9:58)

torsdag 9 december 2010

High Tide - Sea Shanties (England 1969)


En av de absolut tyngsta skivorna från det sena sextiotalet, ändå betecknas High Tide vanligen som folkrock. Med ett öronbedövande dån inleds Sea Shanties och fortsätter i samma stil under egentligen hela skivan med kortare avbrott för melodiska violinslingor. Det är lite i samma stil som East Of Eden eller Comus fast mycket tyngre.

Roger Hadden / drums
Tony Hill / guitar, vocals
Simon House / violin, piano
Peter Pavli / bass


1. Futilist's Lament (5:19)
2. Death Warmed Up (9:11)
3. Pushed, But Not Forgotten (4:46)
4. Walking Down Their Outlook (4:59)
5. Missing Out (9:42)
6. Nowhere (5:56)

Grobschnitt - Grobschnitt (Tyskland 1972)


Grobschnitts debutalbum från 1972 anger tonen för vad som komma skall. Gruppen har gett ut ett stort antal plattor men deras första är nog deras bästa och jämnaste skiva, om man gillar långa utdragna melodier med psykotisk krautrock och vackra harmonier. Med följer också en nästan trettio minuter lång liveversion av Symphony.

Stefan Danielak (Wildschwein) / rhythm guitar, vocals
Joachim Ehrig (Eroc) / drums, percussion, electronic effects
Axel Harlos (Felix) / drums, percussion
Gerd-Otto Kühn (Lupo) / lead guitar
Hermann Quetting (Quecksilber) / organ, piano, spinet, percussion
Bernhard Uhlemann (Bär) / bass, flute, percussion

1. Symphony (13:49)
a) Introduction
b) Modulation
c) Variation
d) Finale
2. Travelling (6:49)
3. Wonderful Music (3:49)
4. Sun Trip (17:48)
a) Am Ölberg (Mount of Olives)
b) On the way
c) Battlefield
d) New era
bonuslåt
5. Die Sinfonie (live 1971) (29:40)

onsdag 8 december 2010

Pollen - Pollen (Kanada 1976)


Här är en riktig klassiker som är bland det bästa som åstadkommits från Quebecscenen i Kanada. Här finns liksom hos deras gelikar påverkan av jazz men inte lika påtagligt som hos till exempel Eclipse eller Maneige. Detta är framför allt keyboardbaserad symfonisk prog med sång på franska.

(Jacques) Tom Rivest - vocals, bass, acoustic guitars, keyboards
Sylvain Coutu - drums, vibraphone, percussion
Claude Lemay - keyboards, flute, vibraphone, bass, vocals
Richard Lemoyne - electric and acoustic guitars, keyboards, bass

1. Vieux Corps de vie d'ange - 7:15
2. L'étoile - 6:29
3. L'indien - 4:57
4. Tout l'temps - 3:32
5. Vivre la Mort - 5:33
6. La Femme Ailée - 10:26

tisdag 7 december 2010

Mushroom - Early One Morning (Irland 1973)


Mushroom är en härlig blandning av folkrock och psykedelia. Det finns en energi och spelglädje. Det rör sig därför ingalunda om några melankoliska och finstämda folksånger utan här är det full rulle från första tonen. Fiolerna gnids frenetiskt tillsammans med tungt malande gitarrer och orglar. Mushroom blandar friskt mellan genrerna och de flesta lyckas de bra med.

Aengus McNally / guitars, tin whistle, vocals
Colm Lynch / percussion, bodhran, wind and wood chimes, vocals
Alan Brown / bass, 12-string guitar, vocals
Michael Power / organ, harpsichord, moog, vocals
Pat Collins / violin, electric violin, vocals


1. Early One Morning (2:36)
2. The Liothdon (4:20)
3. Crying (3:55)
4. Unborn Child (3:46)
5. Johnny The Jumper (3:08)
6. Potter's Wheel (2:22)
7. Standing Alone (5:38)
8. Devil Among The Jailors (2:46)
9. Tenpenny Piece (3:29)
10. Drowsey Maggie (3:59)

måndag 6 december 2010

Novalis - Brandung (Tyskland 1977)


Novalis fjärde album är det sista från deras mest monumentala period, sen börjar det sakta plana utför. Men här finns allt som man älskar gruppen för. Efter en något svar inledningslåt och en kort saktmodig efterförljare släpper de loss på allvar. Först med den fantastiska Astralis och sedan på hela b-sidan med sitt epos Sonnenwende. Här visar de än en gång sin absoluta storhet inom symfonisk progg. Svårslaget.

Hartwig Biereichel / drums, percussion
Detlef Job / guitars, vocals
Fred Mühlböck / vocals, acoustic guitar, flute
Lutz Rahn / Hammond organ, clavinet, PPG-synth, Mellotron, acoustic & electric pianos, strings
Heino Schünzel / bass, vocals

1. Irgendwo, Irgendwann (4:42)
2. Wenn Nicht Mehr Zahlen Und Figuren (3:07)
3. Astralis (8:56)
4. Sonnenwende
a) Brandung (3:40)
b) Feuer Bricht In Die Zeit (3:49)
c) Sonnenfinsternis (3:01)
d) Dammerung (5:41)

söndag 5 december 2010

Arachnoid - Arachnoid (Frankrike 1978)


Arachnoid använder sig av ett något annorlunda uttryck men det är en skiva som växer ju mer man lyssnar på den. Musiken är fransk symfonisk progg med ett visst drag åt zeuhlhållet stundtals, men det är ett mörkt och hotfullt sound som liksom tränger sig på en. Man¨blir man fängslad av det efter ett tag och vill ha mer. Tyvärr är dock plattans första del den mest magiska, sedan avtar den i kvalitet.

Francois Faugieres / organ, Mellotron, vocals
Pierre Kuti / acoustic and electric pianos, synths
Bernard Mini / drums
Marc Meryl / lead vocals, tambourine
+
Philippe Honore / flute, saxophone
Yves Javault / vocals
Christine Mariey / voice
Martine Rateau / voice
Patrick Woindrich / bass, guitar, vocals
Nicolas Popowski / guitar, vocals

1. Le Chamandere (13:49)
2. Piano Caveau (7:18)
3. In The Screen Side Of Your Eyes (4:03)
4. Toutes Ces Images (8:04)
5. La Guepe (8:39)
6. L'adieu Au Pierrot (0:57)
7. Final (3:01)
bonuslåtar
8. L'hiver (Les Quatre Saisons De L'enter Lere Partie) (Live) (4:36)
9. Le Pierrot (Live Version) (5:07)
10. L'adieu (Live Version) (3:21)
11. Piano Caveau (Instrumental & Different Mix) (7:16)

Crucis - Crucis/Los Delirios Del Mariscal (Argentina 1976 & 1977)














Här kommer två skivor av den argentinska gruppen Crucis som är bland de bästa som utgetts från Sydamerikas proggressiva scen. Crucis är ett skickligt band som framför långa instrumentala partier med influenser av jazz. Påminner mycket om andra argentinska grupper såsom Aquellare och Invisible. Skivan är jämn utan några direkt dåliga spår. Tycker nog dock att deras andra platta är den något starkare.

Gustavo Montesano / bass, lead vocals
Aníbal Kerpel / organ, fender rhodes, arp synthesizer, strings, moog, piano
Pino Marrone / guitar, vocals
Gonzalo Farrugia / drums, percussion

Crucis -76
1. Todo Tiempo Posible (4:33)
2. Mes (4:54)
3. Corto Amanecer (2:55)
4. La Trista Visión Del Entierro Propio (5:00)
5. Irónico Ser (4:06)
6. Determinados Espejos (6:54)
7. Reciuso Artista (6:45)
Los Delirios Del Mariscal -77
8. No Me Separen De Mí (6:06)
9. Los Delirios Del Mariscal (10:10)
10. Pollo Frito (5:45)
11. Abismo Terranal (12:30)
bonuslåtar
12. Balance (3:53)
13. Excentos De Lios (3:45)

lördag 4 december 2010

Solaris - The Martian Chronicles (Ungern 1984)


Jag utnämner Solaris platta The Martian Chronicles (eller Marsberli Kronikak som den heter på ungerska) till åttiotalets bästa utan att riktigt tänka efter. Det kan finnas ännu bättre men det här är ett konceptalbum som egentligen inte har någon svaghet. Det är instrumental musik rakt igenom av fantastiska musiker som lyckas få fram ett sound som sjuder av liv och energi. Symfonisk progg på högsta nivå.

Istvan Czigman / electric & acoustic guitar, synthesizer, keyboard efect, percussion
Robert Erdesz / piano, organ, synthesizer, keyboard efect
Laszlo Gomor / drums, percussion, synthesizer
Attila Kollar / flute, recorder, synthesizer, keyboard efect, percussion, vocals
Tamas Pocs / bass

+
Casaba Bogdan / guitar
Gabor Kisszabo / bass
Ferenc Raus / drums, percussion
Vilmos Toth / percussion


1. The Martian Chronicles I (3:34)
2. The Martian Chronicles II-III (6:32)
3. The Martian Chronicles IV-VI (13:15)
4. M'ars Poetica (6:39)
5. If The Fog Ascends (3:58)
6. Apokalypse (3:44)
7. Prelude In E Minor (0:30)
8. Undefeatable (2:46)
9. Solaris (4:53)
bonuslåtar
10. The Planet Of Orchids (3:17)
11. The Yellow Circle (4:54)

söndag 28 november 2010

Fairfield Parlour - From Home To Home (England 1970)


1970 bytte gruppen Kaleidoscope namn till Fairfield Parlour. Musiken bytte också delvis inriktning. Från att till stor del varit trallvänlig pop-psykedelia blandades även proggressiva element in samt folkrock. Resultatet blev inte helt oävet. Skivan har sina brister men topparna är väldigt höga. Högst når de definitivt med låten Emily som är en fantastisk komposition med mellotron och otroligt bra körarrangemang.

Peter Daltrey / vocals, piano, mellotron, harpsichord, organ, tambourine
Eddy Pumer / vocals, classical, acoustic twelve string and electric guitars, mellotron, organ, harpsichord
Steve Clark / bass guitar, flutes
Dan Bridgeman / vocals, drums, pedal tympany, tubular bells, tambourine, bongos


1. Aries (3:23)
2. In My Box (2:03)
3. By Your Bedside (2:36)
4. Soldier Of The Flesh (3:40)
5. I Will Always Feel The Same (1:50)
6. Free (4:19)
7. Emily (5:19)
8. Chalk On The Walk (1:07)
9. Glorious House Of Arthur (2:48)
10. Monkey (2:21)
11. Sunny Side Circus (2:47)
12. Drummer Boy Of Shiloh (3:17)
bonuslåtar
13. Just Another Day (2:35)
14. Caraminda (1:59)
15. I Am All The Animals (1:01)
16. Songs For You (1:19)

Semiramis - Dedicato A Frazz (Italien 1973)


Semiramis är inte bara ett i mängden av italienska proggband. De tillhör den högre kategorien av fantastiska musiker som lyckats skapa ett mästerverk med Dedicato A Frazz. Detta album är i samma klass som exempelvis Darwin av Banco eller Zarathustra av Museo Rosenbach. Musiken är tung symfonisk rock med influenser av jazz och klassisk musik.

Paolo Faenza / drums, vibraphone, tympani
Marcello Reddovide / bass guitar, bells
Gianpiero Artegiani / synthesizer, classical & 12-string guitars
Michele Zarrillo / electric & acoustic guitars, vocals
Maurizio Zarrillo / piano, organ, electric piano, synthesizers

1. La Bottega Del Rigattiere (6:01)
2. Luna Park (4:29)
3. Uno Zoo Di Vetro (5:57)
4. Per Una Strada Affollata (5:01)
5. Dietro Una Porta Di Carta (5:42)
6. Frazz (5:09)
7. Clown (4:34)

lördag 27 november 2010

Kyrie Eleison - The Fountain The Beyond Sunrise (Österrike 1976)


Kyrie Eleisons musik kan närmast betraktas som mellotrondominerad symfonirock á la Genesis. Rent musikaliskt är det storslaget men det är ändå något som saknas, kanske är det själen. Sångaren är också ganska intetsägande och hans engelska är inte den bästa. Men det är ändå det mest intressanta som den nästan obefintliga österrikiska progressiva scenen bidragit med.

Michael Schubert - lead vocals, percussion
Manfred Drapela - acoustic & electric guitars, backing vocals
Gerald Krampl - organ, piano, synthesizer, mellotron, backing vocals
Norbert Morin - bass, bass pedals, acoustic guitar
Karl Novotny - drums, percussion, backing vocals

1. Out Of Dimension (10:05)
2. The Fountain Beyond The Sunrise (14:04)
3. Forgotten Words (8:39)
4. Lenny (16:37)
bonuslåt
5. Mounting The Eternal Spirit (11:10)

fredag 26 november 2010

Phoenix - Cantofabule (Rumänien 1975)


Phoenix tredje skiva som är ett dubbelalbum är deras bästa från sjuttiotalet. Det var också det sista de gjorde innan de tog sin tillflykt undan den hårdnande attityden gentemot gruppen i det kommunistiska Rumänien. Detta är en skön blandning av folkrock och tung progressiv rock. Fuzz-gitarrens malande blandas med fioler och flöjter. Sången är vacker och ödesmättad men tyvärr går budskapet mig förbi på grund av språkförbistring. Skivan är dock rätt ojämt i kvalitet men halva skivan håller mycket hög klass.

Nicolae Covaci / lead guitar, vocals, acoustic guitar, double six, blockflote
Iosif Kappl / bass, vocals, violin, blockflote
Mircea Baniciu / vocals, guitar
Ovidiu Lipan / drums, bongos, tympani, gong, chimes, tambourine
Gunter Reininger / piano, electric piano, synthesizer, celesta, electronic organ

I. Invocatie (10:15)
2. Norocul Inorogului (3:19)
3. Scara Scarabeului (2:21)
4. Delfinul, Dulce Dulful Nostru (5:49)
5. Uciderea Balaurului (4:36)
6. Stima Casei (2:23)
7. Pasarea Calandrinon (5:52)
8. Filip Si Cerbul (4:30)
9. Vasiliscul Si Aspida (3:57)
10. Sirena (3:46)
11. Pasarea Roc...K And Roll (5:34)
12. Canticlu A Cucuveaualiei (7:07)
13. Zoomania (6:04)
14. Phoenix (3:47)

måndag 22 november 2010

Mezquita - Recuerdos De Mi Tierra (Spanien 1979)


Det här är prog på hög nivå med tydliga inslag av spansk folkton. Musiken framförs under ett vansinnigt tempo där orglarna och gitarrerna tävlar om att framställa flest toner per sekund. Här visas referenser till flamenco och zigenarmusik med hjälp gitarrtunga riff och en enastående energi och skaparglädje. Det hade varit fantastiskt att skåda dessa vid en livekonsert vid denna tid. Likheter finns med grupper som Crack eller Carmen.

José Rafael Garcia / guitars, vocals
Randy Lopez / bass, percussion, vocals
Rosca Lopez / keyboards, vocals
Rafael Zorrilla / drums, percussion, vocals
+
José Azpiri / violin
Santiago Crespo / violin
Juan Ferrera / violin
Manuel Lopez / cello

1. Recuerdos De Mi Tierra (7:47)
2. El Bizco De Los Patios (4:21)
3. Desde Que Somos Dos (5:49)
4. Ara Buza (Dame un Bezo) (4:37)
5. Suicidio (7:24)
6. Obertura En Si Bemol (6:10)

fredag 19 november 2010

Caravan - In The Land Of Grey And Pink (England 1971)


Det mest fulländade albumet från Canterbury-scenen stod Caravan för med denna platta från 1971. Här finns alla ingredienser. Mjuk rock med jazziga orglar och känslig finstämd sång från Richard Sinclair. Som bäst är de dock när de rockar till det ordentligt i de instrumentala partierna på b-sidan i Nine Feet Underground. Detta är deras absoluta höjdpunkt rent musikaliskt. Också deras humoristiska texter är väl värda att analysera.

Richard Sinclair / bass guitar, acoustic guitar, vocals
Pye Hastings / electric guitar, acoustic guitar, vocals
David Sinclair / organ, piano, mellotron, harmony vocals
Richard Coughlan / drums, percussion
Jimmy Hastings / flute, tenor sax, piccolo

1. Golf Girl (5:01)
2. Winter Wine (7:36)
3. Love To Love You (And Tonight The Pigs Will Fly) (3:04)
4. In The Land Of Grey & Pink (5:00)
5. Nine Feet Underground (22:44)
a. Nigel Blows A Tune / b. Love's A Friend / c. Make It 76 / d. Dance Of The Seven Paper / e. Hankies / f. Hold Grandad By The Nose / g. Honest I did! / h. Disassociation / i. 100% Proof
bonuslåtar
6. I Don't Know It's Name (The Word) (6:10)
7. Aristocracy (3:42)
8. It's Likely To Have A Name Next Week (Winter Wine instrumental) (7:48)
9. Group Girl (5:03)
10. Disassociation / 100% Proof (8:35)

torsdag 18 november 2010

Tai Phong - Tai Phong (Frankrike 1975)


Denna franska grupp är en relativt ny bekantskap för mig. Två man av besättningen är vietnameser, de övriga är fransmän. Detta är symfonisk prog på hög nivå. Välproducerad melodisk och vacker musik med klar keyboarddominans. Sångaren är fantastisk om man klarar av hans ljusa röst och de höga tonerna. Musiken påminner också mer om deras brittiska motsvarigheter som Camel eller Barclay James Harvest än med motsvarande franska. Tai Phong är nog lite underskattade och förtjänar faktiskt sin plats bland de stora progressiva banden.

Khanh Mai / electric, acoustic & slide guitar, vocals
Tai Sihn / vocal, bass, acoustic guitar, moog
Jean-Jacques Goldman / vocals, electric, acoustic guitar, violin
Jean Alain Gardet / piano, organ, Moog, keyboards
Stephan Caussarieu / drums, percussion

1. Goin' Away (5:44)
2. Sister Jane (4:05)
3. Crest (3:28)
4. For Years And Years (Cathy) (8:33)
5. Fields Of Gold (7:39)
6. Out Of The Night (11:33)

onsdag 17 november 2010

Wallenstein - Mother Universe (Tyskland 1972)


Wallenstein tillhör den trånga krets av tyska prog/kraut-band som får en att stråla inombords. Efter någon minuts lyssnande på den inledande titellåten är man såld. Mother Universe byggs sakta upp i ett långsamt tempo för att sedan braka lös i frenetiska skrin. En andlöshet som varar nästan nio minuter. Låtarna som följer håller nästan samma mästerliga klass.

Jürgen Dollase / lead vocals, keyboards
Bill Barone / guitars, vocals
Jerry Berkers / bass, lead vocals
Harald Grosskopf / drums, percussion

1. Mother Universe (8:41)
2. Braintrain (8:40)
3. Shakespearesque (4:21)
4. Dedicated To Mystery Land (7:59)
5. Relics Of Past (5:27)
6. Golden Antenna (4:19)

söndag 14 november 2010

Cathedral - Stained Glass Stories (USA 1978)


En klassiker från USA:s relativt lilla proggressiva scen. Musiken har tydliga refenser från band som Genesis och Gentle Giant med storskaliga arrangemang, bakgrundskörer och dränkt i mellotronens kaskader. Men Cathedral fick inte den framgång man hoppats på och tyvärr blev Stained Glass Stories deras första och sista album.

Mercury Caronia IV / drums, cymbals, gongs, vibes, bells, kettle drums, percussion
Fred Callan / bass guitar, moog bass pedals, vocals
Paul Seal / lead vocals, bass pedals, percussion
Tom Doncourt / keyboards, glockenspiel, percussion
Rudy Perrone / guitars, vocals

1. Introspect (12:35)
2. Gong (6:56)
3. The Crossing (5:56)
4. Days & Changes (8:35)
5. The Search (11:24)

Barclay James Harvest - Barclay James Harvest (England 1970)


Barclay James Harvests första skiva är kanske inte den starkaste men håller ändå hög klass. Här tas de första stapplande stegen mot det sound som skulle bli unikt för BJH. Den här plattan är något rockigare och enklare till sin uppbyggnad men det finns ändå plats för det monumentala symfonieposet Dark Now My Sky som är skivans höjdpunkt. Men det som är det bästa med den här skivan är alla de intressanta bonusspåren som medföljer. Dessa består av tidigare singlar och b-sidor plus demos som aldrig fick plats på någon skiva inspelade 68-69.

John Lees / vocals, guitars, recorder
Les Holroyd / vocals, bass, guitar, cello
Stuart "Woolly" Wolstenholme / vocals, mellotron, keyboards, guitar, harmonica
Mel Pritchard - drums, percussion

1. Taking Some Time On (5:29)
2. Mother Dear (3:20)
3. The Sun Will Never Shine (5:07)
4. When The World Was Woken (5:50)
5. Good Love Child (5:10)
6. The Iron Maiden (2:42)
7. Dark Now My Sky (12:05)
8. Early Morning (singel a-sida 1968) (2:34)
9. Mister Sunshine (singel b-sida 1968) (2:54)
10. So Tomorrow (BBC Session 1968) (3:28)
11. Eden Unobtainable (out-take 1968) (3:10)
12. Night (BBC Session 1968) (3:19)
13. Pools Of Blue (out-take 1968) (3:28)
14. Need You Oh So Bad (BBC Session 1968) (1:18)
15. Small Time Town (BBC Session 1968) (2:12)
16. Dark Now My Sky (annan version 1968) (3:42)
17. I Can't Go On Without You (out-take 1968) (2:13)
18. Eden Unobtianable (annan version) (3:04)
19. Poor Wages (singel b-sida 1969) (2:33)
20. Brother Thrush (singel a-sida 1969) (3:06)

lördag 13 november 2010

Nynningen - Man Mognar Med Åren (Sverige 1972)


Nynningen är egentligen progg med två g:n men på deras första album finns det ändå tillstymmelse till en mer uttrycksfull ljudbild där också musiken har proggressiva inslag. Detta gäller särskilt på de två åttaminuterslåtarna. Annars är detta klassisk svensk göteborgsprogg med tuff rock och blues. Texterna berör givetvis teman som var viktiga för den socialistiska kampen just då. Mycket nöje.

Bengt Blomgren / guitar
Bernt Andersson / keyboard
Bertil Goldberg / bass
Christer Öhman / drums, guitar, vocals
Tomas Forsell / guitar, bass, piano, banjo, organ, vocals

1. Man Mognar Med Åren (4:31)
2. Den Största Kärleken (3:29)
3. Folkets Låt (8:34)
4. Lagom Till Jul (8:42)
5. Kapten Mesterton (2:18)
6. Jag Vill Va Ett Djur Igen (3:53)
7. Dom Som Är Vi (4:51)
8. Studera (2:11)

fredag 12 november 2010

Rufus Zuphall - Phallobst (Tyskland 1971)


Rufus Zuphalls andra album är en skön blandning av allehanda element. Det finns egentligen större likheter med engelska proggressiva band, såsom Jethro Tull eller Gnidrolog, än med motsvarande tyska. Tungt malande gitarriff blandas med melodiösa flöjtslingor. En av de starkaste låtarna är ändå enligt mitt tycke Portland Town. I sin oerhörda enkelhet byggs den upp undan för undan till ett monumentalt crescendo. Egendomligt är också hur texten kan bestå av så få ord men ändå säga en så mycket.

Gunter Krause / guitar, vocals
Thoms Kittel / guitar, keyboards, bass
Klaus Gulden / flute, percussion
Manfred Sprangenberg / bass
Udo Dahmen / drums

1. Closing Time (3:26)
2. Wenn Schon Den Schon (3:39)
3. Schnupfer (5:19)
4. Waste Land (5:11)
5. Makroejel (6:02)
6. Prickel Pit (3:55)
7. Portland Town (3:57)
8. I'm On My Way (3:53)

torsdag 11 november 2010

Museo Rosenbach - Zarathustra (Italien 1973)


Detta är tyvärr Museo Rosenbachs enda studioalbum. Jag säger tyvärr eftersom de borde haft så många idéer och inspiration för att fortsätta producera likvärdiga mästerverk som Zarathustra. Musiken skiftar mellan finstämd italiensk melankoli för att utan förvarning bryta ut i ett tungt inferno där sångaren skriker ut sin smärta tillsammans med gitarrernas dån och orglarnas brus.

Stefano Galifi / vocals
Enzo Merogno / guitar, vocals
Pit Corradi / keyboards
Alberto Moreno / bass, piano, mellotron
Giancarlo Golzi / drums, percussion, vocals

1. L'ultimo Uomo (3:57)
2. Il Re Di Ieri (4:39)
3. Al Di La Del Bene E Del Male (2:41)
4. Superuomo (6:30)
5. Il Tempio Delle Clessidre (2:51)
6. Degli Uomini (4:01)
7. Della Natura (8:32)
8. Dell'eterno Retorno (6:17)

onsdag 10 november 2010

Woolly Wolstenholme - Black Box Recovered (England 1994)


Efter att Stuart "Woolly" Wolstenholme lämnat gruppen Barclay James Harvest gav han ut albumet Maestoso. Detta är en samling av låtar som skrevs ungefär vid samma tid, (1-6) var låtar skrivna ungefär 1980 och de var tänkta att utgöra en uppföljare med arbetsnamnet Black Box, (7-10) är halvfärdiga låtar som inte fullbordats och (11-14) är originaldemos för Maestoso. (18) är däremot en nyskriven låt från 2003. Som låtskrivare i BJH hade han stått för de mer symfoniska kompositionerna i gruppen. Det märks även på detta album. Här använder han sig flitigt av mellotronen och briljerar med sin känsliga stämma. BJH hade behövt denne man för att inte skämma ut sig totalt under åttiotalet vilket ju skedde.

Woolly Wolstenholme / vocals, keyboards
Kim Turner / drums
Steve Broomhead / guitar
Terry Grady / bass


1. Deceivers All (6:02)
2. Has To Be A Reason (4:35)
3. Down The Line (2:35)
4. All Get Burned (3:25)
5. Too Much, Too Loud, Too Late (6:10)
6. Even The Night (3:20)
7. The Will To Fly (4:12)
8. The Sunday Bells (4:40)
9. Open (3:38)
10. Why Remain (1:53)
11. Sail Away (demo) (3:54)
12. A Prospect Of Whitby (demo) (2:59)
13. Patriots (demo) (5:57)
14. Quiet Islands (demo) (5:02)
15. American Excess (live in Vienna 1981) (6:10)
16. Lives On The Line (live in Vienna 1981) (2:52)
17. Deceivers All (live in Vienna 1981) (6:13)
18. Bootham Park Elegy (3:36)

Asgaerd - In The Realm Of Asgaerd (England 1972)


En härlig platta man aldrig riktigt kan lyssna sig mätt på. Typsikt engelskt. Här finns de progressiva inslagen blandade med folkrock med lysande musiker och med perfekt stämsång. Musiken och framför allt sången påminner på sina ställen förvånansvärt mycket om Uriah Heep eller kanske snarare The Gods. Det är lätt att tro att David Byron eller Ken Hensley är med på ett hörn, särskilt på den sista låten Starquest.

James Smith / vocals
Rod Harrison / vocals, guitar
Dave Cook / bass
Peter Orgin / violin
Ian Snow / drums

1. In The Realm Of Asgaerd (4:26)
2. Friends (4:40)
3. Town Crier (3:59)
4. Austin Osman Spare (4:16)
5. Children Of The New Born Age (3:14)
6. Time (5:12)
7. Lorraine (4:42)
8. Starquest (5:18)

tisdag 9 november 2010

Novalis - Novalis (Tyskland 1975)


Novalis bästa album i mycket god konkurrens. Här finns det mesta av det som gör gruppens sound till det mest njutningsfyllda: en orgie i orgelmattor blandat med perfekt genomtänkta gitarrslingor och dessutom underbart vacker sång på tyska. Här var Novalis i högform!

Hartwig Biereichel / drums
Detlef Job / guitar
Carlo Karges / guitar, keyboards
Lutz Rahn / keyboards
Heino Schünzel / bass, vocals


1. Sonnengeflecht (4:08)
2. Wer Schmetterlinge Lachen Hört (9:16)
3. Dronsz (4:56)
4. Impressionen (8:59)
5. Es Färbte Sich Díe Wiese Grün (8:18)

Bronin Hogman Band - Bronin Hogman Band (USA 1975)


En mycket underskattat och bortglömt mästerverk från Manchester, New Hampshire. Det kan tyckas att Bronin Hogman Band bara tillhör den rika skara som gjorde ett album och sedan bara försvann, men detta är mer än så. Det är symfonirock på hög nivå med intelligenta texter, även om man kan ana en stor portion ironi, men utan att det blir plumpt. Detta är inte minst påtagligt på deras symfoniska epos No more football (for me dad).

Delrio - vocals, percussion
Peter Baron - vocals, guitar
Bill Arvanitis - guitar
Denis Thibodeau - keyboard
Brian Poor - keyboard
Frank Barnes - bass, vocals
John Schunemann - harp
Dennis Anctil - ds?

1. Timely Woman (5:35)
2. Live For Today (4:01)
3. Captain Courageous (3:54)
4. Warrior (6:48)
5. No More Fotball (For Me, Dad) (6:26)
6. Shoe Shop Country (3:49)
7. October Eve - Ensemble Of Frustration (5:33)
8. Tragical Spectacle (6:10)

måndag 8 november 2010

Bättre Lyss - ...till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge (Sverige 1975)


Bättre Lyss skapades efter att gruppen Fruit upplösts. Musiken kan beskrivas som tung rock med påtagliga proggressiva inslag. Likheter finns med andra svenska grupper som November, Saga och Life. Texterna är socialistiska och präglas till stor del av antimilitarism. Mycket rekommenderad!

Anders Nordh - guitar, piano
Bo Klackenberg - guitar
Bo Wieslander - organ
Christer Palmquist - vocals, piano
Knutte Knutsson - guitar
Rolf Hammarlund - vocals, bass
Rolf Johansson - drums
Ulf Nordin - flute, saxofone, clarinette
Gunilla Ericson, Kerstin Backman, Kristina Näsström - choir

1. Göta Lejon (4:28)
2. Emma (2:44)
3. Vidsel - Sthlm, Enkel (2:31)
4. Anna (2:42)
5. Sagan om Viggen (6:21)
6. Drömflickan (1:31)
7. Vapnet (3:10)
8. Tredje Riket (3:35)
9. Ansvaret (2:07)
10. Chau Gai (4:22)
11. K-E Andersson (4:48)

lördag 6 november 2010

Prof Wolfff - Prof Wolfff (Tyskland 1973)


Underbar orgeldominerad progrock med bra sång på tyska. Texterna är kanske en aning barnsliga men det har dels sin förklaring i att mycket handlar om ungdomens villkor. Prof Wolfff uppträdde ofta också på skolor för att väcka ungdomens radikalitet. 

Klaus-Peter Schweitzer - guitar, piano, vocals
'Romi' Schickle - organ
'Mondo' Zech - bass
Michael Sametinger - drums
Friedrich Herrmann - guitar, vocals, harmonica


1. Hetzjagd (9:59)
2. Hans Im Glück (7:46)
3. Missverständnis (4:05)
4. Das Zimmer (4:52)
5. Weh' Uns (9:49)
6. Hetzjagd (Radio mix) (3:17)